Fungerar probiotika verkligen? Så läser jag forskningen bakom en burk

Det är lätt att förstå lockelsen. När magen svullnar upp efter maten eller krånglar utan att man riktigt vet varför, vill man gärna hitta något som hjälper. I butikshyllan möts man av burkar med miljarder bakterier och löften om en lugnare mage.
Men hur vet vi om ett tillskott faktiskt gör skillnad?
Jag tycker att den viktigaste frågan är: Har just den färdiga produkten prövats på människor med de besvär som den påstår sig hjälpa mot?
Vad är probiotika och synbiotika?
Probiotika är levande mikroorganismer som i tillräcklig mängd kan ge en hälsoeffekt. Prebiotika är ämnen som vissa mikroorganismer kan använda som näring. En produkt som innehåller båda delarna kallas synbiotika.
Olika produkter innehåller olika bakteriestammar och blandningar. Därför går det inte att utgå från att alla fungerar likadant. En hög siffra på burken säger heller inte i sig hur stor nytta du får. Enligt NIH:s faktablad om probiotika beror en eventuell effekt bland annat på vilka mikroorganismer produkten innehåller.
En studie som är intressant att granska
Ett aktuellt exempel är synbiotikan DS-01 från Seed. I en randomiserad, dubbelblind studie fick 350 vuxna som själva uppgav problem med uppblåsthet eller matsmältningen antingen produkten eller placebo varje dag under sex veckor.
Efter sex veckor hade gruppen som fått DS-01 lägre poäng för gaser och uppblåsthet än placebogruppen. 72,3 procent i produktgruppen uppgav att de aldrig eller sällan kände sig uppblåsta, jämfört med 55,9 procent i placebogruppen. Forskarna såg också förbättringar på vissa mått för magrelaterad livskvalitet, obehag och avföringsvanor. Läs studien i Nutrients.
För mig är det värdefullt att forskarna mätte hur deltagarna faktiskt mådde i vardagen. Det ger mer användbar information än en innehållsförteckning ensam kan ge.
Vad vet vi ännu inte?
Resultaten är lovande för den undersökta produkten och deltagarna i studien. De visar inte att alla med magbesvär får samma effekt, att andra probiotiska produkter fungerar lika bra eller att effekten håller i sig på längre sikt.
Studien pågick i sex veckor och finansierades av företaget bakom produkten. Några av författarna hade också kopplingar till företaget. Det gör inte resultaten ogiltiga, men är relevant när vi bedömer dem. Fler oberoende studier och längre uppföljning skulle ge en säkrare bild. Metod och intressekonflikter redovisas i studien.
Den amerikanska gastroenterologiska föreningen AGA har tidigare avrått från att generellt använda probiotika som behandling mot uppblåsthet. Den nya studien tillför kunskap om en specifik produkt, men är inte ett svar på alla frågor om probiotika och maghälsa. Läs AGA:s kliniska vägledning.
Fem frågor innan du köper ett tillskott
Vilket besvär vill du få hjälp med? Uppblåsthet, förstoppning och diarré är olika problem. Se efter vad produkten faktiskt har studerats för.
Har den färdiga produkten testats på människor? En studie på en bakteriestam bevisar inte automatiskt att en annan blandning hjälper.
Hur stor var skillnaden mot placebo? Kontrollera gärna både resultatet, antalet deltagare och hur länge studien pågick.
Vem finansierade forskningen? Det är information som hjälper dig att tolka resultaten.
Vad står det om förvaring och hållbarhet? Följ anvisningarna på förpackningen. NIH beskriver vad du kan kontrollera på etiketten.
Börja med att förstå din egen mage
Magbesvär kan ha många orsaker. Matvanor, förstoppning, läkemedel och individuella känsligheter kan alla spela in. Om besvären är nya, ihållande eller blir värre bör du kontakta vården för en bedömning.
I mitt arbete med Bodyweight Diet återkommer jag ofta till vanor som går att leva med över tid. Samma tanke gäller när vi pratar om kosttillskott: jag vill veta vad forskningen visar, för vem och under hur lång tid.
En välgjord studie är en bra början. Läs också vad den ännu inte kan svara på. Det ger dig ett bättre underlag för beslut om din egen hälsa.
Allt gott, Kennet Båth
Grundare av Bodyweight Diet





