Jag tränar för min hälsa – men låter också en läkare följa den

Jag kan planera mina träningspass, tänka på maten och följa hur kroppen svarar. Men jag kan inte se mitt blodtryck, mina blodfetter eller min njurfunktion i spegeln. Därför tycker jag att fler borde fundera på något som sällan diskuteras i träningsvärlden: en genomtänkt medicinsk uppföljning över tid.

Jag har tränat i över 40 år. Jag känner min kropp ganska väl. Jag märker när jag orkar mer, när återhämtningen är sämre och när något inte känns som det brukar. Ändå vet jag att god kondition och starka muskler inte berättar hela historien.

Själv tar jag blodprover tre till fyra gånger per år. En gång om året gör min läkare en större genomgång där vi tittar på bland annat hjärta, blodkärl, lever och prostata utifrån min situation. Det är ett upplägg vi har för mig. Jag påstår inte att alla behöver samma prover, samma undersökningar eller samma intervall.

Det som tilltalar mig är att det finns en plan. En läkare som känner min historik kan bedöma ett nytt resultat i ljuset av tidigare värden, mina läkemedel, min träning, mina symtom och min ålder. Ett värde är en ögonblicksbild. Utvecklingen över tid kan säga mer.

Vad ska ett sådant protokoll innehålla?

Med protokoll menar jag inte en färdig lista med 50 tester som alla ska köpa. Jag menar att jag och läkaren vet varför något följs, hur ofta det är rimligt och vad vi gör om resultatet förändras.

Det kan börja med enkla frågor: Hur mår du? Har något förändrats? Finns hjärt- och kärlsjukdom eller annan relevant sjukdom i familjen? Vilka läkemedel tar du? Hur ser sömn, mat, alkohol och träning ut? Därifrån kan läkaren bedöma vilka kontroller som faktiskt är meningsfulla.

Blodtryck är ett bra exempel på en mätning med tydligt stöd. Högt blodtryck kan finnas utan märkbara symtom, och regelbunden kontroll rekommenderas för vuxna. Samtidigt bör ett enstaka högt värde normalt bekräftas med fler mätningar innan man drar slutsatser. Källa: USPSTF

Vad är uppsidan?

Man kan upptäcka riskfaktorer som inte känns. Du kan prestera bra på gymmet och ändå behöva ta hand om exempelvis ett förhöjt blodtryck eller förändrade blodfetter. Träning ger stora hälsofördelar, men den gör oss inte immuna mot sjukdom.

Man kan följa förändringar. Om ett värde avviker är det lättare att förstå betydelsen när läkaren har tidigare resultat att jämföra med. Ibland behövs en åtgärd. Ibland räcker det att ta om provet under jämförbara förhållanden.

Man får en person som ser helheten. För mig är det kanske den största vinsten. En bra läkare tolkar inte bara provsvar. Läkaren väger samman hur du mår, din historia och vad du vill uppnå. Det kan leda till bättre beslut om vad som behöver följas, behandlas eller lämnas i fred.

Finns det någon nackdel med att kontrollera sig?

Jag har själv tänkt: Vad skulle nackdelen vara? Det är ju bara bra att veta mer. Men fler tester ger inte alltid bättre hälsa.

Ett prov eller en undersökning kan visa något som verkar avvikande utan att det innebär en farlig sjukdom. Då kan nästa steg bli nya prov, bilddiagnostik eller ingrepp. Det kan kosta pengar, skapa oro och ibland medföra egna risker. Även ett riktigt fynd behöver sättas i sammanhang: Skulle det ha påverkat min hälsa, och finns det något som är klokt att göra åt det?

PSA är ett exempel där nyttan och nackdelarna behöver diskuteras individuellt. Testning kan hjälpa till att hitta prostatacancer, men kan också leda till utredning och behandling av förändringar som aldrig skulle ha orsakat besvär. Källa: USPSTF

Ett annat exempel är ultraljud för att leta efter förträngningar i halsens pulsådror hos personer utan symtom. Det kan låta självklart att kontrollera, men sådan allmän screening rekommenderas inte: riskerna från utredning och efterföljande åtgärder bedöms väga tyngre än nyttan. En persons egna symtom och sjukdomshistoria kan förstås motivera en annan bedömning. Källa: USPSTF

Det här är skälet till att läkaren och planen är viktigare än mängden tester.

Frågorna jag tycker att man ska ställa

Om du tränar seriöst och vill följa din hälsa, börja med ett samtal med en läkare som kan se din samlade situation. Fråga:

• Vilka risker är relevanta för mig?

• Vilka värden eller symtom bör vi följa, och varför?

• Hur ofta behöver de följas?

• Vad skulle ett avvikande svar förändra i praktiken?

• Finns det undersökningar jag kan avstå från?

Mitt mål är inte att samla så många provsvar som möjligt. Mitt mål är att kunna fortsätta träna, fungera och må bra länge. Då vill jag göra det jag själv kan varje dag – och ha en kunnig läkare som hjälper mig att se det jag inte kan upptäcka på egen hand.

Träning är en del av att ta ansvar för sin hälsa. Att veta när man behöver medicinsk hjälp är en annan.

Kennet Båth

Grundare av Bodyweight Diet