Kvinnans hormoner – Normala värden för testosteron och östrogen
Östrogen kallas ofta det kvinnliga könshormonet och testosteron det manliga. Men verkligheten är betydligt mer nyanserad. Kvinnor behöver båda hormonerna – och ett värde som markeras som högt eller lågt i ett provsvar behöver inte automatiskt betyda att något är fel.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. De bildas i olika körtlar och vävnader, transporteras genom blodet och påverkar allt från ämnesomsättning och fertilitet till skelett, muskler, sömn, humör och sexuell funktion.
Hos kvinnor är östrogen, progesteron och testosteron några av de viktigaste könshormonerna. Men nivåerna förändras genom hela livet – och hos menstruerande kvinnor även från vecka till vecka.
Det är därför missvisande att tala om en enda ”normal” hormonnivå utan att samtidigt ta hänsyn till:
kvinnans ålder
var hon befinner sig i menscykeln
om hon använder preventivmedel
om hon är gravid eller ammar
om hon befinner sig i förklimakteriet eller efter menopaus
vilka läkemedel eller kosttillskott hon använder
vilka symtom hon har
när provet togs
vilket laboratorium och vilken analysmetod som användes
Ett blodprov är en pusselbit – inte hela bilden.
Östrogen är egentligen flera hormoner
Östrogen är inte ett enda hormon, utan ett samlingsnamn för flera närbesläktade hormoner.
De tre mest kända är:
Östradiol: Det dominerande östrogenet under kvinnans fertila år. Det bildas framför allt i äggstockarna och varierar kraftigt under menscykeln.
Östron: Blir det vanligaste östrogenet efter menopausen.
Östriol: Bildas i större mängder under graviditeten, framför allt via moderkakan.
Östradiol påverkar bland annat menscykeln, fertiliteten, slemhinnorna, skelettet och flera funktioner i hjärnan. Östrogenreceptorer finns i stora delar av kroppen, vilket är en anledning till att hormonförändringar kan ge så många olika symtom.
Vad händer med östrogenet under livet?
Under puberteten ökar östrogenproduktionen och bidrar till bröstutveckling, förändrad fettfördelning och utvecklingen av kvinnans reproduktiva system.
Under de fertila åren varierar östradiolnivån genom menscykeln. Nivån är inte densamma under mensen som inför ägglossningen. Två prover tagna vid olika tidpunkter kan därför ge helt olika resultat utan att något behöver vara fel.
I förklimakteriet kan nivåerna svänga kraftigt. Östrogenet sjunker alltså inte alltid i en jämn och rak linje. Ibland kan det vara högt och ibland lågt, vilket är en anledning till att ett enstaka prov ofta ger begränsad information.
Därför behövs normalt inte rutinmässiga hormonprover för att avgöra om en kvinna i vanlig klimakterieålder befinner sig i förklimakteriet. Bedömningen kan ofta göras utifrån ålder, symtom och förändringar i menstruationen. (acog.org)
Efter menopausen ligger östrogennivån betydligt lägre och stabilare än under de fertila åren.
Symtom vid sjunkande östrogen
När östrogenproduktionen förändras inför och efter menopausen kan kvinnan få symtom som:
värmevallningar
nattliga svettningar
sömnproblem
humörförändringar
hjärndimma och koncentrationssvårigheter
torra och känsliga slemhinnor
smärta vid sex
förändrad sexlust
återkommande urinvägsbesvär
stelhet eller värk i leder och muskler
Symtomen varierar kraftigt. Vissa kvinnor får mycket små besvär medan andra påverkas så mycket att arbete, relationer, sömn och livskvalitet försämras. (nhs.uk)
Det är också viktigt att komma ihåg att trötthet, nedstämdhet, viktuppgång, sömnproblem och minskad sexlust kan ha många andra orsaker. Allt som händer efter 45 beror inte automatiskt på klimakteriet.
Kan en kvinna ha för mycket östrogen?
Under vissa perioder är det helt normalt med höga östrogennivåer, exempelvis inför ägglossningen och under graviditet.
Ett högt värde utanför dessa sammanhang kan bland annat påverkas av hormonbehandling, kroppssammansättning, leverfunktion, läkemedel eller hormonproducerande förändringar i äggstockar eller binjurar.
Oregelbundna eller kraftiga blödningar, nytillkommen bröstspänning och andra symtom ska inte självdiagnostiseras som ”östrogendominans”. Det uttrycket används mycket i sociala medier och kommersiell hälsomarknadsföring, men säger ofta mindre än man tror.
För att förstå orsaken måste vården bedöma hela bilden och ibland komplettera med gynekologisk undersökning, ultraljud eller andra prover.
Blödning som återkommer efter att mensen varit borta i mer än ett år ska alltid bedömas av vården.
Testosteron är viktigt även för kvinnor
Testosteron brukar beskrivas som ett manligt hormon, men kvinnor producerar också testosteron – framför allt i äggstockarna och binjurarna samt genom omvandling av andra hormoner i kroppens vävnader.
Nivåerna är mycket lägre än hos män, men hormonet har ändå betydelse för bland annat:
sexuell lust och funktion
muskler
skelett
energireglering
allmänt välbefinnande
Testosteronnivåerna tenderar att förändras med åldern, men sambandet mellan ett enskilt blodvärde och symtom är betydligt mer komplicerat hos kvinnor än hos män.
Det finns ingen allmänt accepterad testosterongräns som ensam kan avgöra om en kvinna har en kliniskt betydelsefull ”testosteronbrist”.
Vad är en normal testosteronnivå?
I olika artiklar kan man se ungefärliga intervall på omkring 0,5–2,4 nmol/L för totalt testosteron hos kvinnor. Men detta är inte ett universellt normalintervall.
Referensområdet påverkas bland annat av:
ålder
analysmetod
laboratoriets egna intervall
användning av p-piller eller andra hormoner
nivåerna av SHBG, det protein som binder könshormoner
om kvinnan befinner sig före eller efter menopausen
Det är också svårare att mäta de låga testosteronnivåer som kvinnor normalt har. Därför ska resultatet tolkas av en läkare tillsammans med symtom och andra relevanta prover.
Ett värde inom referensintervallet garanterar inte att kvinnan mår bra. Ett värde strax utanför intervallet betyder inte automatiskt att hon behöver behandling.
Symtom som ibland kopplas till lågt testosteron
Symtom som ofta nämns är:
minskad sexlust
låg energi
minskad muskelstyrka
trötthet
nedstämdhet
sämre motivation
koncentrationssvårigheter
Problemet är att dessa symtom är ospecifika. De kan även bero på lågt östrogen, sömnbrist, stress, depression, sköldkörtelproblem, järnbrist, läkemedel, energibrist, relationsproblem eller annan sjukdom.
Därför bör testosteron inte skrivas ut enbart för att en kvinna känner sig trött, har svårt att bygga muskler eller upplever mindre sexlust.
Vad kan orsaka högt testosteron?
Förhöjda testosteronnivåer hos kvinnor kan bland annat förekomma vid:
PCOS
vissa läkemedel och kosttillskott
användning av anabola steroider
medfödda förändringar i binjurarnas hormonproduktion
mer ovanliga förändringar i äggstockar eller binjurar
Tecken på en tydlig androgen påverkan kan vara:
ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen
akne
oregelbunden eller utebliven mens
håravfall med manligt mönster
mörkare röst
förstorad klitoris
snabb och ovanlig ökning av muskelmassan
Om sådana förändringar uppstår snabbt bör man söka vård. Snabb symtomutveckling behöver utredas mer skyndsamt än långsamma förändringar över flera år.
När kan testosteronbehandling vara aktuell?
Det här är ett område där marknadsföringen ofta ligger långt före forskningen. Den tydligaste vetenskapligt stödda användningen av testosteron till kvinnor är behandling av uttalad och besvärande nedsatt sexlust – så kallad HSDD – framför allt efter menopausen och efter att andra möjliga orsaker har utretts.
Internationell expertkonsensus konstaterar att detta är den enda användningen där det i dag finns ett tydligt evidensunderlag. Det finns inte tillräckligt stöd för att ordinera testosteron generellt mot exempelvis trötthet, hjärndimma, nedstämdhet, viktuppgång eller för att förebygga sjukdom. (endocrine.org)
I Sverige beskriver 1177 att testosteron ibland kan övervägas vid mycket minskad sexlust när östrogenbehandling inte har hjälpt. Innan behandlingen börjar behöver andra orsaker – exempelvis stress, depression och en svår livssituation – bedömas. Under behandlingen följs blodvärdena så att dosen inte blir för hög. (1177)
Testosteronbehandling till kvinnor ska efterlikna kvinnans fysiologiska nivåer, inte ge manliga nivåer.
För hög dos kan bland annat orsaka:
akne
ökad kropps- och ansiktsbehåring
håravfall
mörkare röst
klitorisförstoring
Vissa androgena förändringar kan bli bestående. Därför är rätt dosering och medicinsk uppföljning avgörande.
Östrogenbehandling är något annat än testosteronbehandling
Östrogen är den huvudsakliga hormonbehandlingen vid besvär i samband med klimakteriet. Behandlingen kan ges som tabletter, plåster, gel eller sprej.
Vid besvär som främst sitter i underlivet kan lokalt östrogen användas i exempelvis kräm, vaginaltablett eller ring.
Om en kvinna har livmodern kvar och använder östrogen som påverkar hela kroppen behövs vanligen också gestagen eller progesteron för att skydda livmoderslemhinnan.
Valet av behandling beror bland annat på symtom, ålder, tid sedan menopaus, sjukdomshistoria och individuella riskfaktorer. Hormonbehandling ska därför anpassas till personen – inte kopieras från en vän eller beställas utifrån råd på sociala medier. (acog.org)
När är hormonprover motiverade?
Hormonprover kan vara relevanta när en kvinna exempelvis har:
utebliven eller mycket oregelbunden mens
misstanke om tidigt klimakterium
infertilitetsproblem
tecken på PCOS
snabbt ökande kroppsbehåring eller andra tecken på höga androgennivåer
misstanke om sjukdom i hypofysen, äggstockarna eller binjurarna
behandling som behöver följas upp
Vilka prover som behövs beror på frågeställningen. Ibland kan vården vilja kontrollera exempelvis östradiol, FSH, LH, totalt testosteron, SHBG, sköldkörtelvärden eller prolaktin.
Att beställa ett stort hormonpaket utan en tydlig frågeställning kan däremot skapa mer oro än klarhet. Ju fler prover man tar på en frisk person, desto större är sannolikheten att något värde hamnar strax utanför referensintervallet av en slump.
Symtomen och provsvaret måste bedömas tillsammans
Hormoner är viktiga, men de är inte ensamma om att styra hur vi mår. En kvinna kan ha trötthet, låg sexlust och sömnproblem trots att hormonvärdena ligger inom laboratoriets intervall. En annan kan ha ett värde som markeras som lågt utan att uppleva några besvär alls.
Det är därför en bra medicinsk bedömning behöver kombinera:
Symtomen.
Hur länge de har funnits.
Mensmönster och livsfas.
Läkemedel och tidigare sjukdomar.
Relevanta blodprover.
Andra möjliga förklaringar.
Uppföljning av eventuell behandling.
Målet ska inte vara att jaga ett ”perfekt” laboratorievärde. Målet ska vara att kvinnan mår bra, att behandlingen har en tydlig anledning och att hormonnivåerna hålls inom ett säkert fysiologiskt område.
Min slutsats
Östrogen är inte bara ett hormon och testosteron är inte enbart ett manligt hormon. Båda är delar av ett komplicerat system som förändras genom hela kvinnans liv.
Det finns ungefärliga referensintervall, men ett hormonvärde kan aldrig bedömas helt fristående.
Frågan är inte bara:
”Är mitt värde normalt?”
Den bättre frågan är:
”Är värdet rimligt för min ålder, min livsfas, mina symtom och den tidpunkt då provet togs?”
Det är först när provsvaret sätts in i rätt s
ammanhang som det blir verkligt användbart.
Allt gott, Kennet Båth
Texten är generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.
